En sån fantastisk dag det har varit och är fortfarande. Vad kan vara mer passande än att tillbringa den vid kusten, därför blev det en smögentur idag.
När man har västkusten i princip utanför dörren blir man lätt bortskämd, inte mig emot i allafall. Nästa soldag kan bli nå’n annanstans, eller bara hemma.
En sån strålande onsdag på västkusten det har varit..och fortfarande är, man kan inget annat göra än att NJUTA av allt det vackra runtomkring och hoppas på att det fortsätter lååång tid framöver, det är ju sådana här dagar man har gått och längtat till i den mörka hösten och vintern, synd bara att den ljusa tiden är kortare än den mörka, eller så tycker man bara det.
Bilden är tagen mellan Fjällbacka och Grebbestad tidigare idag, stället heter Väddö, det finns många sådana här platser på västkusten, vissa har jag själv aldrig varit vid…än.
Då så, semestern är över för året 2016, och den började ju bra med en ledig dag, visserligen åkte jag på att jobba natt i går, och visserligen gör man ju inte så mycket på natten annars, det kan vara lika bra att jobba och tjäna pengar istället när man ändå skulle vara ledig idag. En makalös varm dag har det varit på västkusten idag också, efter lite vila efter nattarbetet, så bar det av till Smögen, där fläktade det härligt och välbehövligt.
Nu var det om möjligt ännu mer båtar som trängdes vid den berömda Smögenbryggan sedan sist vi var där, både inrikes och utrikes människor. På bilden ser ni två som har vett att ta det med ro, att paddla i och runt Smögen med en kajak måste vara underbart och rofyllt, där dom fortsätter fram, och under en bro, kommer dom ut på havet, bland kobbar och skär, jag önskar jag hade en månads semester till.
Igår var det bildligt talat en strålande dag, och vad mer passande kan det vara, att vara vid havet när man bor på västkusten, vi åkte som så många gånger förr till Lysekil, staden vid havet, den har liksom allt jag behöver, havet, klipporna, centrum och parker, bilden ovan är en vy som möter dom som går så långt ut som det är möjligt vid strandpromenaden och båthamnen.
Här är det tre personer som blickar ut mot havet och horisonten vid räddningshuset lite grann mot höger från bilden ovan, den lilla tjejen önskar nog att hon var på en båt istället, kanske även pappan på bilden. Blommorna och lyktorna är till minne av en tragisk dykolycka som hände 2006.
Alldeles bakom personerna på bilden ovan står detta räddningshus, som jag skrev om i ett annat inlägg HÄR.
Man kan inte gå omkring i gassande solsken vid havet utan att äta något, för sjön suger (inte i en negativ mening), vi styrde stegen mot Brasserie Sjökanten som ligger så fint vid södra hamnen, mysigt ställe med bra priser, den varmrökta laxen med färsk potatis och en härlig sås var utsökt och välbehövlig i en tom mage.
Det var detta från Lysekil, staden vid havet en helt vanlig fredag mitt i sommaren 2016.
