Idag var det en tur till Lysekil, parkering vid räddningshuset på Släggö som jag skrivit om tidigare. +4 och klarblå himmel, men ack så kallt, speciellt om händerna. Även om att det var kallt i luften så blir man ändå hoppfull att våren snart (förhoppningsvis) är här. Om bilden, man ska aldrig glömma bort en kär anhörig, och allra minst sitt barn, ta vara på varje dag för man vet aldrig när en olycka är framme.
I eftermiddags tog jag mig en tur till Stångehuvud, Lysekil. Det var inte dåligt vad det blåste där idag.
Lysekil, lördag eftermiddag, ännu en fantastisk sommareftermiddag som jag och min son tillbringade ett par timmar vid.
På väg tillbaka från utsiktsberget, alla njuter av tillvaron vid kajen. En del äter, en del bara är. Sommar på västkusten. Bästa tiden är NU!
Igår var det bildligt talat en strålande dag, och vad mer passande kan det vara, att vara vid havet när man bor på västkusten, vi åkte som så många gånger förr till Lysekil, staden vid havet, den har liksom allt jag behöver, havet, klipporna, centrum och parker, bilden ovan är en vy som möter dom som går så långt ut som det är möjligt vid strandpromenaden och båthamnen.
Här är det tre personer som blickar ut mot havet och horisonten vid räddningshuset lite grann mot höger från bilden ovan, den lilla tjejen önskar nog att hon var på en båt istället, kanske även pappan på bilden. Blommorna och lyktorna är till minne av en tragisk dykolycka som hände 2006.
Alldeles bakom personerna på bilden ovan står detta räddningshus, som jag skrev om i ett annat inlägg HÄR.
Man kan inte gå omkring i gassande solsken vid havet utan att äta något, för sjön suger (inte i en negativ mening), vi styrde stegen mot Brasserie Sjökanten som ligger så fint vid södra hamnen, mysigt ställe med bra priser, den varmrökta laxen med färsk potatis och en härlig sås var utsökt och välbehövlig i en tom mage.
Det var detta från Lysekil, staden vid havet en helt vanlig fredag mitt i sommaren 2016.
